Ångestattacker
Att ha ångestattacker och leva utan något hjälpmedel eller något stöd till tillfrisknad.
Det värsta är inte att man får paik, utan det värsta är den outhärdiga smärtan, det går inte att beskriva den.
Jag vet aldrig när jag får dem, ser inget samband mellan gångerna i heller, men det kan bero på att jag förbereder mig mentalt för ångestattacker när jag blir stressad, och då kanske jag hanskas med dem så bra att de inte kommer.
Men jag kan ju inte gå runt och vara mentalt förberedd hela tiden?
Jag menar jag har annat jag måste tänka och fokusera på.
När jag får ångestattackerna så är smärtan så intensiv och hög att 9 utav 10 gånger kan jag inte stå eller andas, jag slänger mig på marken, gråter pågrund av smärtan och får ännu mer panik i och med att jag inte får någon luft.